Thea

Henrik med glsaögonen i högsta hugg och Gunilla med saxen i högsta hugg

Seamrog vann uppfödargruppen i rasringen även denna dag, inte så svårt kanske när vi var ensamma i ringen. Hp delades ut och det skulle bli svart och vitt i finalringen. Denna gång halkade vi in på en reservplacering. Det var en rafflande stund innan vi fick placeringen. Domaren plockade nämligen bara ut fyra grupper att placera och tackade av resten. Och vi var bland "resten" Tina säger alltid att det är inte över förrän domaren har tackat av dig. Men denna gången hade hon fel... på grund av hennes envishet. Det ska ju vara fem placeringar och Tina tänkte inte lämna ringen förrän alla placeringar var klara. En ringsekreterare rusade ut till domare för att förtydliga vad som gäller på en svensk utställning. När han blev varse att han skulle placera en grupp till,,, så stod vi där...leende... och domaren vinkade fram oss. Så det var inte över fastän domaren hade tackat av oss... och ingen var gladare än Tina.

Efter uställningen åkte vi och handlade, för självklart är inte grillsäsongen över ännu. Men de extra påsarna höll på att spränga vår redan fullpackade bil. Resan till Kolmårdens camping var inte så bekväm...

Julia och Jessica på vår lilla lilla altan utanför vårt lilla lilla rum

Ny morgon kom efter en trevlig kväll med grillning och prat och lite allehanda hundaktiviteter... Dags att slå upp de blå igen, även om det inte var lika okristligt tidigt som morgonen innan. Och inte var det så långt heller. Skönt!
I Norrköping är det på något sätt alltid långt till parkeringen. Det blev att släpa en bra bit, och dessutom räckte inte våra armar till så det var några varv innan vi var på plats med tält och allt. Denna dag var väntan inte förlagd mellan rasbedömningen och finalerna utan innan det var dags för vår tur i ringen. Till slut var det inte lönt att titta på klockan... den gick ändå så långsamt. Det vara bara att fylla ut tiden och roa sig som man tyckte var bäst. Fantasin blir stor och sätten många att fördriva tiden på. Men konstigt nog har vi oftast både trevligt och roligt. Men lite tokig måste man nog vara för att stå ut... i varje fall hundtokig :-)

Kammar man inte hundar så går det ju att frisera handlers...även de typlika...

Det går även att roa sig med att fundera på om man ska ha den svarta skon eller den andra modellen av svart sko

Ibland kan nån av oss lyckas med att se riktigt normal ut... men notera ändå att både koppel och trimbords snaran lyckades slinka med på bidlen :-)

Thea var först ut även den här dagen, och ensam i sin klass. Ända skillnaden mot gårdagen var att Jessica visade henne. Och det gjorde hon galant, både i rasringen och i finalringen. Även om det precis som under gårdagen tog stopp i finalen.

Det blev svart och vitt och finalringen för Kennel Seamrog även idag, men dock ingen placering. Trist tyckte vi som brukar gå in och visa uppfödargruppen, men egentligen finns det inget att deppa över, 8 placeringar av 9 möjliga...det är ändå ett resultat som Tina och Thomas kan vara stolta över, och även vi som fått vara med om äventyret. Och äventyret är inte slut med det, för vi svidar om igen så fort vi har en chans :-)
Hemresan var också ett äventyr. Trötta var vi, trångt i bilen, Kaiser och Doglas är inte bästa kompisar, vilket Doglas gärna påminde oss om flertalet gånger om under hela resan ( Doglas fick nog en chock när det stod klart att Kaiser skulle följa med hela vägen hem till Aprilvägen för att stanna där några dagar...) Medtrafikanterna var undermåliga och direkt livsfarliga. Aldrig har jag väl blivit omkörd så många gånger på höger sida som under denna resa. Och dårar i väggrenen som körde på i 190, osv. Det blev en andningspaus hemma hos Agneta med valptitt på Kaiservalpar och en stor kopp med kaffe för att klara av sista etappen... hem och sängen.
En vecka kvar tills nästa utställninge...Wheatenfestivalen i Södertälje. Sex hundar har jag anmält (egentligen sju, men en har fått förhinder) så fritidssysselsättningen är det inga problem med under veckan. Kamma, bada, kamma, klippa, kamma, bada, kamma klippa... o s v