En lite annorlunda utställning för min del. Att vara passiv åskådare från ringside mot min vilja...
Att sitta still är något som vanligen inte är min favoritsysselstättning, men ett brutet nyckelben är ett brutet nyckelben, och det är bara att känna sig besegrad av sin egen kropp Björn fick ta över Ike. Han har ju legat i hårdträning hela veckan och det gav resultat. Resultatet i sig var ingen vinst ( tvåa i unghundsklassen med hp) men att Ike o Björn fixade det så bra i ringen det var en seger i sig. Visserligen försöker jag påskina att jag har grundtränat hunden... men då lyssnar inte Björn... :-) Näe, en eloge till Björn, bra jobbat. Thea (Ikes syster) visades av matte Jessica. en fjärde placering i unghundsklassen slutade de på. Thea står lite på tillväxt så det resultatet är vi nöjda med. Och samma sak där fint samarbete mellan Jessica och Thea. Thea tillhör typen som gärna glömmer bort att ibland kan det vara en vits med att ha alla fyra tassarna i marken samtidigt...:-) Tredje hunden som jag var inblandad i var Kaiser, han blev reserv i Bästa hane och ligger fortfarande tvåa på årets wheatenlistan /hanar/. Men vi är ju bara i början på året så mycket kan hända, men det är kul så länge han är med i toppen. Men något lite var jag ju tvungen att sysselsätta mig med. Jag fick uppdraget att hjälpa Kennel Seamrog med liveupdatering av resultaten på deras hemsida. Mycket passande arbetsuppgift, sittandes och ena handen/armen fungerar ju som vanligt. (tack o lov är det vänstersidan som är skadad). Det var här mina kontaktproblem började... inte kontakt med internet, det funkade kanon... men en Lap Top har sina brister i mobilt tillstånd... batteriets livslängd. Men har man tagit på sig en uppgift så har man. Högst upp på läktaren fanns det vägguttag. Så när hanhundarna var klara så förpassades datorn dit upp, två hål i väggen pluggades in och promenaderna blev många mellan ringen och datorn, men det fungerade i alla fall.
Jag brukar ju, om jag är på plats vara med och hjälpa Kennel Semarog när det är dags för uppfödargruppen... men inte idag... och visst jag intalade mig själv hela tiden att det är kul, nyttigt, lärorikt att stå vid sidan om och titta på, men det är tufft när man bedrar sitt eget ego, så det var bara att erkänna, jag ville egentligen vara med i ringen... och det var något som gällde under hela dagen. Även om det gick bra utan min medverkan. Gruppen blev Bis-4. Är man med, inne i matchen så är det ett spännande äventyr, utanför är det bara en nervös upplevelse.
Ja, jag hoppas att jag snart är helt återställd och med i matchen igen. Men det är bara att invänta kroppens egen läkningsprocess
|
|||||||||||
|
Resultaten från utställning hittar du som vanligt på Kennel Seamrog's resultatsida |
|||||||||||