Fortfarande får jag hålla mig i bakgrunden p g a nyckelbenet. Fortfarande beroende av nära och kära och vänner som hjälper mig med kam och sax och koppel, och en mängd andra triviala saker o ting. Tack alla goa er för att ni finns.

Som vanligt så satte vi oss i bilen i arla morgonstund. Vi började med två hundar. Ike var med som sällskap, och för att underlätta för Adam och Axel på hemmaplan. Selma (A. She's All That) kom till oss på fredagskvällen för att få lite mer sovmorgon... eller... ja husse och matte skulle få sova lite längre utan att bli väckta av oss. Första stoppet var i Kungsängen där vi plockar upp Dustin (A. Rain Man) med tillhörande mattar Helena och Emma. Solen sken och hoppet om shorts och bruna ben var stort. Men strax efter Uppsala blev det mulet och nästan dimma, och långa byxor och fleecetröja var faktum. Andra stoppet blev en bensinmack i Österbybruk. Vanligtvis så har den macken inte öppet så tidigt på morgonen, men ligger man i anslutning till insläppet till utställninge så kan det finnas ett bra skäl för en tidig morgon. Och det var vi tacksamma för. KAffet hade vi med oss (tack o lov) men någon var i sällskapet var beroende av mjölk, och just den ingrediensen fanns inte med i packningen. Efter inköpet andades vi ut och ramlade in på utställningsområdet. Nu sken solen igen, men som vanligt så var det ändå lite kyligt, det där med bruna ben fick nog bli en annan dag...
Vi trängde in oss i Seamrog's rymliga tält, för gemenskapens skull, och för att underlätta för Björn som inte har mycket nytta av mig just nu...

Efter kaffet och den underbara frukostmackan började det som nästan alltid finns med under en dag på utställning... väntan... och åter igen väntan... men ändå gick tiden fort. Det ska kammas och fixas och för vår del med bara valpar med, även tränas.

Helena och Dustin tränar inför bägges debut i ringen.

Triss i Ambush laddar inför ringen

Valpar och vuxna gick i olika ringar, vi trodde att valparna skulle vara klara långt innan wheaten skulle börja bedömmas... men vi fick vänta vi med. Tre valpar i rasen var anmälda, samtliga med prefixet Ambush, så jag visste ju nånstans att det skulle gå något så när bra... mina förhoppningar var att valparna skulle sköta sig, ja, Wallace (A. Braveheart) litade jag på, lite mer rutinerad än de två andra syskonen. En andra förhoppning var att de eventuellt skulle få Hp, och det fick de, alla tre :-) Så det kunde ju omöjligt gått bättre, i och med att alla tre skötte sig jättefint, mer eller mindre tränaden. Och Dustins matte Helena som också hon debuterade gjorde ett jättefint jobb.

Wallace och Emelie

Dustin och Helena

Selma och Sandra

Selma (Bim) och Wallace (Bir)

Det är jättekul. att efter en dag på utställning gå igenom tagna bilder och minnas hela dagen. Ibland blir det extra roligt när bilderna "verkligen" sitter. Så blev det den här gången, en bildstudie i fotarbete och samspel.

Vänster bak	Vänster fram
Höger fram	Vänster fram
Höger fram....Oo shit...men det ser bra ut ändå	Vänster fram... nu är jag i takt igen
Vänster fram...,vi är synkroniserade	Häger fram... ska vi ställa upp snart?
Helena och Wallace var inte mycket sämre de...

Efter valparna  lämnade vi ring nr 1 och så var det tillbaks till "gå", ring nr 4, och invänta wheatenbedömningen. För åka hem... näe, vi var ju ändå där. OCh valparnas mamma Kristy skulle ju ställas...och det ville vi ju heja på, även om det innebar ny väntan. Solen värmde nu lite mer, och för egen del så blev det faktiskt shorts... men kanske inte så bruna ben...

Ett samspelt par

Mattias Lillhusse till Kristy gör en insats med kammen

Sandra och Kristy i ringen

En glad fotograf

I väntan på finalerna så passade vi på att stilla hungern. Dagens meny var exprementiella pajer (puh... de var goda... kockarna kunde andas ut) och goa goa ostar.

mmm, vad härligt mumsigt

Solen var under dagen mer under tilltagande än avtagande... det påverkade oss på olika sätt och medförde olika lösningar.

halvkis	helkis
helt slutet...ingen kontakt alls...snark...	mänsklig lösning
Dustins lösning

Något måste man  ju göra i all denna väntan... lillamatte och stormatte myser me dDustin

Herrarna i Ingnäsklanen kollar spänt finalen

Wallace och Emelie kom med i första utgallringen... jättekul att få hänga med ett litet tag... och självklart tyckte jag att de var bara så mycket bäst :-)

Resultaten från utställning hittar du som vanligt på Kennel Seamrog's resultatsida