Finlands färja igen... det var ju i december förra gången... inte så länge sedan, även om det idag känns avlägset. Resan började egentligen redan på hemmaplan, Björn åkte iväg till avtalad mötesplats för att plocka upp Kaiser, medans jag var kvar hemma och klippte på Doglas. Björn fångade även Tina med Trazzla och Lotje på centralen och de åkte med hem till oss för att hålla mig sällskap när jag då fick möjlighet att klippa till Kaiser. Efter att Björn fixat lite mat till oss så bar det av mot båten. Visst jag hittar i Stockholm efter att ha bott i trakterna i runt 20 år (en tanke som jag inte brukar plocka upp i närminnet... jag var ung när jag lämnade den skånska myllan... och nu känner jag mig bara ung... :-) Men jag slog på GPS:en, knappade in Vinking Line... och lyssnade på "tanten" vilket slutade med ( det som jag trodde att jag skulle slippa efter inköpet av GPS:en) att jag fick ringa hem till Björn och fråga om tanten möjligen kunde ha fel i sin vägbeskrivning... Det hade hon sa Björn... som kände sig förbisedd för att jag aldrig lyssnar på honom... ;-) Men Tanten hade inte fel... hon tog bara en omväg, och vi kom efter några tveksamheter rätt... Från nordväst, till söder för att sen entra city... jaja... shit happens :-) Vi kom i tid... hann stå i kö... för att till sist rassla oss upp för bryggan in på båten.

Sen var det bara att hålla reda på hyttnumret, leta reda på rätt utgång från bildäck... trassla ut hundarna ur bilen ( bagageluckan har fortfarande ingen fjädring så både styrka, snabbhet och teknik behövs... låter som fångarna på fortet... :-) få med väskorna, burar och annat pick o pack... näe shit... det lyckades inte på en runda.. det blev två varv trots goa förhoppningar, men vad gör det bara det blir bra i slutänden. Efter att jag virrat runt ett tag kom vi rätt, skyltar är inte min starka sida... och GPS-Tanten hade ledigt under tiden vi var på båten och jag tror inte att hon hade hittat bättre än vad jag gjorde :-)

In i hytten med burar och hundar... trångt men helt okej... för att hundarna skulle ha lite rörelse rum så försvann Tina och jag snabbt ut på shoppingrunda... det är ju klart att man offrar sig för hundarna... :-)

Okej... här sitter vi... var ska ni sitta?
(Okey, here we are sitting, and where are you going to sit?)

Båtresan i sig är ju ingen direkt nöjestripp, mer än transportsträcka, men lite trevligt skulle vi ändå ha så vi tog en shoppingkatalog och vandrade upp emot baren, gjorde det första och sista inköpet i baren och satte oss ner för att beskåda med passagerarna... Jag som då ofta tänker rätt långsamt... undrade stilla hur flertalet redan hade hunnit bli totalberusade... varpå Tina långsamt förklarade för mig ( så att jag skulle ha en chans att hänga med:-) att många turade fram och tillbaks, och att de flesta var på väg tillbaks... vi var ju bara på väg :-) Efter en runda bland luktagottshopen så vandrade vi ner till hytten för att umgås lite med de fyras gäng där. De fyras gäng hade funnit sig väl tillrätta, även killarna, trots att Lotje hotade med att börja löpa vilken sekund som helst. Efter en stund gav vi oss iväg på en ny runda bland de olika däcken, duckade för de som då var på väg tillbaks... satte oss ner och "avnjöt" lite Karekokee... ja, en tjej kunde verkligen sjunga, annars var det mest skrattretande och även jag hade platsat bakom mikrofonen... och det säger inte lite det... Efter ett tag fick vi sällskap av Kerry Blue tjejerna (terrier som terrier) Lotta och Malin, och vi vädrade allt ifrån hund till strumpbyxornas vara eller inte vara :-) Det finska klockslaget var vi inte överens med... vi satt nämligen länge och väl och snacka... och än idag så tvistar Tina och jag om det var halv två svensk eller finsk tid som vi gick och la oss... och jag vet att jag har rätt :-). Det var svensk tid = finsk tid= 0230... uppstigning 0730... helt okej för ungdomar som oss... eller... Det hela resulterade i att det var två medel ålders lik som skyndade sig ner på bildäck på morgonkvisten... ett par djupa andetag och några drag med mascaran och vi var ungdomen personifierade på en gång... i varje fall med tanke på alla de lik, om de nu var på väg fram eller tillbaka, det håller nog varken de eller jag räkningen på... som skulle nyktra till efter resan.

Av båten kom vi i alla fall... mot mässan trodde vi... inte j-kla skylt såg vi... vi  satte på GPS-tanten... hon hade nada koll på mässhallar i Åbo. Vi gjorde därmed en ofrivillig sight.sighing i Åbo. Få har utställare har sett det vi har sett...

Tills slut rusade jag in på en bensinmack... dock utan GPS i handen den här gången... frågade snällt och vänligt och sansat efter vägen, pekade på PM:et för utställningen, och fick direktiv... och vi kunde köra vidare... GPS---tanten ignorerade vi fullt ut... Till slut kom vi fram.... och vilken härlig utställning... ingen trängsel, inga köer... bara gå rakt in... Något som höll i sig en timme, sen var klaustrofobi känslan total... herre jesus vad folk.

Doglas laddar... trängseln syns inte....men den är där... och gudarna ska veta att finnarna skyr inga medel runt ringen
(Doglas get ready.... the press upon us on every side doesn't show on the photo.)

Kaiser laddar även han inträngd till max... gränsen gick vid att främmande männsikor började lägga sina väskor på våra trimbord... då kunde jag inte hålla tyst längre.. (Kaiser get ready...and he has no space att all.. when the people starting to put theri bags on our table  I could't  keep my mouth shout any moore...) .

Vad domaren ville ha då? Domaren föredrog tjockpälsat, men såg nog egentligen till hunden...för det var varvat och blandad kompott... eller så vänder man på det och säger att han inte visste vad han ville ha.... men jag tror att han föredrog tjockpälsat... men att även hunden under pälsen skulle vara bra. Hur det gick då

För Doglas del... favorit i repris... på ett sätt sämare men ändå lite bättre... Reservcert... igen... (varaSERT... again... reserv cert... or what you can name it...) Försämringen var att han inte vann öppna klassen... förbättringen var att han fick en fjärdeplacering (sist) i Bästa Hane ( och Björn som sagt " kom inte hem med den där blåa en gång till...) Shit happens han var nära... och vi fick springa ett par extra varv... alltid roligt. Kaiser... är ju tunnpälsad... jättefin kritik... fick Ck ( vad det nu heter på finska.. excellent... sa ringsekreteraren när hon vifta med det rosa bandet) en tredje placering i öppen... men det roligaste var hur han glittra till med Tina i andra änden på kopplet... vilken motor han har den killen ( ja, Tina har en turbomotor hon med :-) Det var mina hundar ( ja och ABC:s) jag stod ju för hanhundarna... Tina hade tikarna. Jag fick äran att visa Lotje. En styck Lotje som inte alls ville som jag ville eller överhuvudtaget ville... Men det var första dagen på löpet... Och ser man på kritiken så fick hon absolut inte nerslag på det hon kunde ha fått nerslag på, så det gick egentligen rätt bra ändå. Trea i öppen kom hon. Trazzla då... en liten komet i ringen... var ensam i unghundsklassen, bara roligt det att hon vann sin klass...men den lätta segern var ju inget i jämförelse med slutresultatet... BIR, Cert och Cacib... och ändå var hon inte riktigt på hugget, vad månne bliva av denna lilla tjej :-) Trazzlas pokaler... Grattis fam Brügge och självklart Seamrog (Trazzla's cups.... Congratulations Brügges and of course Kennel Seamrog)

Bosse med glass... eller rättare sagt... Glass med Bosse (Bosse with a ice-cream, or the trough is that it is a ice-cream walking around with Bosse) I väntan på finalerna så hittade Bosse glasskiosken... och vi hoppas att i och med denna glassen så ska Bosse lära sig att bära saker är en viktig grej inom utställningsområdet... och då är det inte bara glass som gäller :-) Fast Bosse bar faktiskt en del annat än glass under dagen... men han är fortfarande udner upplärning... eller hur Lillemor :-)

andra hade burit tillräckligt... det är tufft att åka iväg utan "ordinarie personal" (some o us had it tough enough travelling around without ordinary staff)

Även jag var trött och frusen, Lillemor tyckte att det skulle förskönas på bild... tack för att du, Lillemor, inte fotade när jag att lite mer relaxed, tillbakalutad och sov... :-)
(Even my self was tired, frozen... thank's to Lillemor who had the camera in her hand, that she didn't toke the photo when I lean back my head back and really was sleeping)

Hytte på dit resan insåg vi snabbt var rena lyxhytten. Hemresan var mer än minimal... men finns viljan så går det... 4 kvadrat... 4 hundar... ja och så vi två tvåbenta bihang. Både hundarna och vi insåg snabbt att det fanns bara ett läge... och det var att gilla läget. Det fungerade jättebra... nog mycket tack vare att hundarna var så underbart samarbetsvilliga och  så goa. Kan de ha varit så att det var ett par härliga wheatens vi hade med oss ?

I och med att det är vintersäsong och inte utställningssäsong så händer det inte så mycket i februari... det blir kanske ett besök på Wheatenklubbens årsmöte... en resa till Åland för att hälsa på Ambush Finding Neverland ( läs Åland... :-)Eller så händer det något annat oförutsett, det vet man aldrig.

Resultaten från utställning hittar du som vanligt på Kennel Seamrog's resultatsida