Öland SWTK och SKK i september månad

Sandra Träff och Agneta Lindström och jag samlade ihop oss på fredagens morgonkvist. Det vi mer samlade ihop var lite hundar, till antalet sex stycken. Det vi verkligen samlade på oss var all utrustning som skulle få plats i bilen. Björn hade planerat och fixat hela veckan för att pusslet skulle gå ihop.

3 personer
6 hundar
5 fasta burar i bilen
6 burar att ha på utställningen
två trimbord
två tält
en dragvagn (till all packning)
trimväskor
Kylväska
två ihopfällbara stolar

Och ovanpå allt detta en röd kavaj som omhuldades hela vägen, för den var nära att glömmas och missa hela resan.( Den var även nära att få resa hem igen med oförättat ärende p g a väderleken, men jag övertalades av kavajens önskan att visa sig vattentålig så den fick komma med in i ringen i sista sekunden)

Samtliga resenärer hade fått stränga order att inte ta med mycket mer än tandborste och tandkräm för att vi skulle få plats. Vi var väldigt duktiga på att hålla packningen nere, speciellt Agneta ska ha en eloge, för mindre väska har jag aldrig sett en resa runt med.

Första Stoppet blev Moraberg (som  vanligt...) Där sammanstrålade vi med Boel och Edit Rosenlund, som skulle ansvara för Kaiser hela helgen, och därmed även transportera honom i sin bil. Och Agneta knölade in sig i bilen med Sigge,  och Love i bagaget. De hundar som Sandra och jag redan placerat i burarna var Lexus (förstås :-) Ike och lille Chippen som skulle göra debut i valpringen. Utöver det så åkte Chippens syster Mira också till Öland, men hon hade sin fodervärd Carina som resesällskap... i en annan bil... (puh)

En hund kvar, Kaiserdottern Demi skulle hämtas upp i Söderköping. Vi knappade in på GPS:n och styrde kosan söderut. Väl i Söderköping ville GPStanten inte riktigt visa oss vår mötesplats  som var bestämd till Kyrkan. Så vi började med att leta torn... och det finns det gott om i den staden, det blev vi snart varse. Vi kom fram till slut, men då hade vi sett en stor del av Söderköping (mycket charmig liten stad). Vi hann även i förbifarten på första varvet vinka Till Boel och Edit som passade på att tanka bensin, och andra varvet hittade vi Carina och Marie i en ljuskorsning. Hade vi kört ett varv till så hade vi kanske hunnit vinka till fler som vi känner...


Fel torn

Rätt torn

Charmig stad

Efter ett antal mil stannade vi för att sträcka på benen och rasta hundar, Rosenlunds låg oss då hack i häl, så vi sammanstrålade åter en gång


Först såg prognosen för hundarnas rastning dålig ut

Men som tur var hittade vi en skylt till

Så rastade vi oss själva en liten stund

Väl nere på campingen på Öland kändes det bra efter en lång resa att vara framme relativt tidigt och kunna "hålla kväll"


Några av oss samlade för äta mat

 Ollie, Mira och Chippen spanar in konkurrensen inför morgondagen.

Per verkar törstig

Lördagens luncbaugette (inbakade med god fyllning) tillagades faktiskt på plats.

Jag trodde att det var nån av grannarna som duschade ( det var lyhört) men det var det utlovade regnet som hade anlänt. Så utomhus utställning flyttade inomhus. Jag föredrar ju att vara ute även om det är regn. Men arrangörerna tyckte inte att mitt argument var gott nog... att vi hundägare borde vara vana vid alla sorters väder... så det blev inne i en stor Loge. Vi höll oss torrskodda, både hundar och tvåbenta, det blev verkligen hällregn, det blev det. Men jag hade velat ha en större ring, mera ljus så att jag ser vad jag gör när  jag förbereder hundarna, och inte den enorma sorl som var, jag hörde ju inte vad jag själv tänkte. Men det var säkert flertalet som tyckte att det var skönt att slippa vätan, och det gjorde ju jag med på ett sätt. Men man får ta det som det blir, och det bästa priset jag vann ( arrangörerna hade verkligen fixatmassor av priser att dela ut, jättekul) var nog en liter spolarvätska :-)

Resultat för vårat gäng inne i ringen var väl så där, lite placeringar i klasserna, var väl det som vi lyckades med. Åsa (GoForIt) hade placeringar i Bästa tik och Bästa hane, så hon får stå för det bra resultatet för dagen. Roligast för mig var att min lilla Mira nästan precis 4 månader kom tvåa i sin klass med hederspris, och att hon skötte sig som ett proffs. Brorsan Chippen, ja, han var mest glad han, men jag tycker nog att han skötte rätt hyfsat för att vara den riktigt studsiga wheaten. Undrar om det hänger ihop med att Mira bor hos fodervärd, och att Chippen bor kvar hos oss.... Tack Carina för att du tar hand om Mira så bra.

På kvällen var det fest med god mat och många skratt. Jag hade lämnat min kamera i stugan, men det kommer säkert bilder från kvällen på klubbens hemsida.

Sent i säng, upp tidigt, ca 5 mil till Böda, där söndagens utställning skulle hålla till. Och nog kom det där envisa regnet igen. Trots att Böda camping hade en stor skylt där det stod något om att "Böda, din plats i solen" Bull shit säger jag, inte denna dag i alla fall. Men vi var utomhus, och ringen var lagom stor, som jag tycker passar mig :-)

Det är nu som paraplyerna visade sitt rätta jag.

Annars var det tak över huvudet som gällde

Efter mycken tvekan satte jag på mig den medföljande röda kavajen istället för en regnjacka och slängde mig in i dagens utställningsring. Jag trivs i den kavajen och känner mig bekväm i den, det var kanske det som gjorde det... att det gick så bra för de hundar jag visade. Nej, det var det ju inte, det berodde ju på hundarna. Det berodde nog framför allt på att de hundar jag visade är hundar som har bra rörelser, och det var något som domaren var väldigt noga med, just rörelserna. Ryktet säger att han undervisar i anatomi via den Danska Kennelklubben. Jag var inne i ringen med 4 hundar, olika kennelprefix allihop, ett var dock mitt eget. Ike vann unghundsklassen, men han ville mest passgå i Bästa hane ( en tokidé han har, som jag jobbar på att plocka ur honom :-) Demi , en juniortik vann sin klass, men blev inte placerad i Bästa tik. Love vann öppenklassen, blev fjärde Bästa tik med cert (grattis Agneta uppfödare och grattis Agneta nr 2 som äger henne). Veterantiken vann veteranklassen och faktskt även så blev hon BIR veteran. Och när domaren tog mig i hand för sista gången, då var jag så genomsvett, så det spelade ingen roll att det varit uppehåll i ett par timmar jag var sjöblöt ändå...

Tillråga på allt så blev Kaiser (som Edit visade) Bäst i rasen.  WOW!. Sen hade jag ett finger med i spelet i Seamrog's uppfödargrupp, som slutade som
BIS 4!!!

Uppfödargruppen och veteranerna skulle förhandsgranskas samtidigt i två olika uppsamlingsringar. Och då blev det svårt. Röd kavaj med veteranen (Man ändrar inte på ett vinnande koncept) Grön kavaj i uppfödargruppen och mina svart sköna "springsandaler" ville jag ha tillsammans med Molly, och i uppfödargruppen gäller det vita skor... Så på med röd kavaj med Molly till uppsamlingen, av med röd kavaj, på med den gröna och byte av skor, förhandsgranskning av gruppen, snabbt byte tillbaks till det röda, snabbt, snabbt fick det gå, rusade iväg med Molly, visade upp henne ( blev ingen placering) snabbt ut igen och för sista gången, av med sandalerna på med de vita skorna den gröna kavajen, snabbt snabbt fick det gå den här gången med...  Jag säger bara tack Pontus för att du agerade "tamburmajor" och även stöttepelare för vid det klocklaget var mina ben rätt trötta och darriga.


En mer än utmattad handler

Totalt fick dagens invånare i Tinas underbara tältuppsättning kombinerat med mitt lite mindre tält sju av tio möjliga placeringar i Bästa Hane och Bästa Tik, då räknar jag även in Kaiser, även om just Kaiser själv bodde i Boel och Edits tält. Det är ju så med statistik att man får skräddarsy den så att den blir så bra utfall som möjligt :-)

Hemresan var lång och dryg klockan var över ett på natten innan jag kom hem, och då skulle Sandra fortsätta några mil till innan hon kom hem till Enköping. Jag avundades henne inte.

Resultaten från utställning hittar du som vanligt på Kennel Seamrog's resultatsida