Tänkte att jag helt enkelt skulle börja med att skriva resultaten för de hundar som jag äger på det ena eller andra sättet, hur de gick för dem under utställnngsdagarna World Terrier Show 080702 World Wheaten Festival 080703 World Dog Show 080705
Förberedelserna började långt innan själva utställningsveckan. När det sen var dags kändes det som om det inte fanns någon koll på någonting. Men det mesta löste sig. Ut med husvagnen på måndagen. Björn o Anders Ingnäs gjorde ett digert arbete med att ställa ut vagnarna, organisera så att vi kunde samla vårt gäng i samma "kvarter", släpade ut gräsklippare för att få i ordning på stället så att det gick att ta sig fram. Samtliga i gänget var nog glada för att våra husvagnar är komfortabla nog med egna toaletter osv. ryktet sa att det fanns 6 eller 8 BajaMajor på hela området, jag vet inte... jag kollade aldrig upp det. Och den andra "servicen" som fanns var enorma vatten dunkar att hämta vatten ifrån... det nyttjade vi inte heller, vi som bor så nära (10 minuter med bil) åkte hem och fyllde på, och passade på att duscha på hemmaplan... säkert mycket lyxigt mot vad många långväga campare hade det. Det var verkligen spartanskt boende under en järnvägsbro. Men med husvagnsfaciliteter så gör det inte så mycket, men det jag stör mig på är att priset nästan var i klass med en femstjärning camping, och det var det inte värt, räknat i bekvämlighet. Mervärdet låg i närhet till utställningen, bara kunna glida in i den enorma bilkö som var på morgonen. Och framför allt att grilla och äta tillsammans på kvällen och kunna prata om... ja vad trodde du... hundar och åter igen hundar och även lite om arrangemanget i sin helhet.
Under utställningarna på Almare-Stäket delade vi tält med Kennel Conor's... det brukar ju gå bra då
:-) Och det får vi ju säga att det faktiskt gick. Konkurrensen var ju inte
att leka med. Så mycket och så många från så många olika ställen...
Lili fick ett rött band = Very Good, i den klassen var det runt 40 tikar som tävlade. De fick dela upp klassen i fyra omgångar, jag behöver väl inte säga att det tog en bra stund innan den klassen var färdigbedömd.
Den här dagen var killarna, Axel och Adam med, inte som
kennelpojkar utan tillsammans med Joakim Ingnäs var de funktionärer och
hjälpte till. Jättesnygga i sina orange funktionärströjor.
Andra dagen var det Wheatenklubbens utställning. En hel drös med hundar igen.. helt otroligt många... jättekul... men det är jobbigt när det fördelas på två ringar, det går inte att ha koll på allt. Sex hundar var med som jag äger på något sätt. Och jag kan inte klaga på resultatet en sån här dag, jättekul. Det roligaste var nog min alldeles egna uppfödargrupp. Vi kom trea... av tre stycken... sanning med modifikation, fyra var inne i ringen, men det blev för mycket gruff i en norsk grupp, så de avvek. Så vi var tre kvar, och eftersom det var Wheatenklubbens utställning och vi var tre grupper så fick vi som Bis-trea en stor fin gul rosett. Och det känns kul, jag som varit med i så många andras uppfödargrupper och hjälpt till, nu var det min egen, min första. Hade nu fler grupper gått in ( jag tror att det var elva möjliga enligt katalogen) så hade vi förmodligen inte fått just en gul rosett, men det gäller ju att vara "där" om du vill "vinna" annars blir det inget resultat alls...
Trötta anlände vi till husvagnarna... vare sig kubb eller brännboll blev det, även om Anders Ingnäs ihärdigt torkat ett baguett till en stadig hårdhet för att användas som brännbollsracket. Nej vi var för trötta o hungriga. Men gott var det och trevligt hade vi.
Helt snabbt var det fredag enligt almanackan. Ingen utställning. Men ett internationellt uppfödarmöte organiserat av Wheatenklubben på Hilde Nyboms initiativ... kanon Hilde!!! Mycket intressant och trevligt. Men lika slut på kvällen ändå... ja det är jobbigt att koncentrera sig på ett annat språk en hel eftermiddag, även om det är roligt. Det var jättekul att få ansikten på en del namn man "bara hört talas om" Sen för att inte tala om "dagens happening"... det var ingen i bilen som var sugen på Gröna Lund efter att ha åkt med i Tinas "stadskörning" Nästa gång tar vi i baksätet fram flaggorna och tjoar "Kojak... Kojak"... som i filmen "Tjejen som visst för mycket" Men vi kom helskinnade både dit och tillbaks och vi hade många skratt i bilen... :-) Fredag kväll, grill igen.. Gott Gott... Tack Sandra Träff
för fixet, och även passning av kvarvarande hundar under dagen. Björn hade
ju varit på sitt håll och kört valpvakten till flyget, Thea och Sally skulle
tillbaka till sina ägare, det blev nog ca 30 mil i bil för honom den här
dagen. Tidig kväll, tidig
morgon... köbildning vid mässan. trots att vi tyckte att vi var tidiga så
var kön redan bildad när vi kom.
Vi fick bra platser. Och det var väl organiserat av hela "bekantskapskretsen" Med burar byggda på höjden och trimborden inåt ringen, så blev det ett lugn gentemot alla "förbipasserande" Även om det var trångt så var det gemytligt.
Tikarna såg jag inget av... bara hanar... men det var många nog... Jag hade som uppgift till Seamrogs hemsida att skriva upp resultatet för hanarna, en uppgift som jag delade med Sebbe (tror nog att han gjorde den tyngsta biten...) Men att föra resultat gör att du har rätt bra koll på vad som händer... nu var det bara hanarna som jag gjorde... men det är kul att se så många samtidigt... nästan så jag önskar att det var på två dagar, hanar o tikar... så jag fick se alla. Vem som blev bästa tik fattade jag inte förrän det var dags för Bäst i Rasen... och då var det ju så kul att höra att det var Miisa... Seamrog She's Got The Look... no questions about her name :-) Och engelskan har fått damma av sig under veckan, ja även tyskan... stappligt och helt fel mellan varven men ändå roligt.
När ringarna var klara kom det tillfälle som jag bävat för hela dagen. Jag hade ju Doglas med mig, visat honom i ringen, och han var så lycklig över att få vara med. Och när allt var över, så visste jag att det som varit bestämt sen länge skulle ske. Jag plockade ut honom ur buren, pussade på honom, han fattade ingenting... nästan inte jag heller... Men det var vårt avsked, Världsutställnngen... Nu är han på väg till sitt nya hem i Ryssland, han ska bo hos Kennel Modny Style. Ja, de som känner mig förstod mina tårar... för känslomänniska är jag. (tröstekramarna var många) Mentalt har jag förbrett mig länge och det känns bra, men själva avskedet var på ren svenska "för jävligt" Men men, det ger mig en anledning att så småningom besöka ett land som jag länge velat åka till, det finns ju utställningar där med :-)
Sen var det dags för finalerna. Uppfödargruppen "Kennel Seamrog" följde jag med spänning... men det gick inte vägen i finalringen.
Efter det packade vi in i bilen, styrde kosan hemåt. Bara för att efter en halvtimme vänta in Lillemor ( Dog Rose Gold) och Susanne (Guldkvisten) De skulle hämta "Ambush Wrapped With Love" (Kitty) som numera ägs av Kennel Guldkvisten. Puh, bara tre valpar kvar hemma nu... och det är high life tillräckligt :-) Efter valpleveransen styrde vi kosan ut till campingen igen. Kvällen avslutade vi med Pizza, snabbt, gott o enkelt, och minimerad disk. Så att tid fanns för ihop plockning av allt som bara sprider sig runt en campingarea... Förtält, sopor, skor, plastblommor... så att det var klart för hämtning av husvagnen dagen efter. Väl hemma igen, även om vi inte varit så långt borta, så känns det skönt att andas ut, men även lite tomt, uppladdningstiden har ju varit lång, och fokus har legat på denna vecka... Men det finns ju absolut ett liv efter WDS... t ex Tvååker nästa helg, och då ska vi även på konfirmation i Malmö. Min systerson och tillika gudson ska konfirmera sig. Och det är jättekul... men observera att jag är inte en dag äldre än den dagen när August föddes... Det är bara almanackan som påstår det... Söndagmorgon, öppnar mina blå hemma i den egna sängen. Ingen utställning den här dagen... veckan är över... Dagens projekt var att hämta hem husvagnen... inget större projekt... om man har en bil som kan dra... och det har inte vi... jo det har vi... men körkort för det saknas... Ja, det löste sig i alla fall, efter en del problematik. Men alla bekymmer kändes lättare efter ett sms från Amanda Brügge, hon var i final juniorhandlingen. När vi väl fått hem husvagnen kom nästa besked. "jag kom bland de tio bästa" Grattis Amanda... det var verklgen kanon... och konkurrensen var tuff... inte i närheten som på en "vanlig" utställning. Det var en härlig avslutning på utställningsveckan.Foton är tagna av Björn Westrup och Tina Uneholt |
|
|
Resultaten från utställning hittar du som vanligt på Kennel Seamrog's resultatsida |
