Sol, sol, sol, och återigen sol och en hel del bränna. Som vanligt trevligt sällskap, lagom trångt i tältet. Först ut var valparna. Det fanns två anmälda, och det var Ambush-valpar bägge två. Segern går ändå inte att ta ut i förskott, för det är  hp som räknas. Både Ike och Thea skötte sig fint i ringen, och fick bägge två hp. Ike är lite mer van, och Thea är lite mer charmigt vimsig. Ike blev bir-valp den här gången också. Oh, så roligt det är.

En utan och en med svans...

Segerns sötma fortsatte i "aprilvägens" tält. Sandra och Nibbe travade glatt in i ringen. Nibbe vann sin klass och fick sitt första CK. Yippi!!!

På G....

I öppen klass var det Kaisers tur även han vann sin klass och fick Ck. När det sen var dags för bästa hane visste  jag att jag skulle kunna glädjas oavsett hur det skulle gå. För Det var Nibbe och Kaiser och ett gäng champinjoner. Lite förvånad var jag allt när domaren tackade av Kaiser och gav certet till Nibbe. Här var det inte "age before beauty"... eller så var det det, beroende på hur man vill vinkla till det. Oehört roligt var det, särskilt för familjen Ingnäs. Men vänta bara Nibbe, Kaiser kommer igen :-) Fast å andra sidan, om Nibbes framgångar alltid resulterar i en att grillen är klar och köttet marinerat när man återvänder hem till aprilvägen, så är det helt okej för mig :-)

Lili var med även idag, så även hennes ända syster ( De var ju bara två i kullen. Lili skötte sig faktiskt riktigt bra i ringen. Det är ju damen "fröken bråttom" , men det gick till och med att ha lite löst koppel på henne utan att hon rusade iväg. Men sin tvåa snodde hon åt sig igen. Är man född med lätta öron så är man... Syrran med det förhoppningsfulla namnet "Etta" blev tvåa i juniorklassen, ett hp fick hon med sig hem. Grattis till familjen Sventelius och framför allt Anna-Lena som visade henne så fint.
Hexa fick sin placering i öppna tikklassen... men inget Ck den här gången. Idag var det Kristys tur att komma före. En tredjeplacering med Ck, men det räckte inte längre än så. Men det är kanon i den konkurrens vi har i vår ras.

Ike's nyvunna leksak

Så när bedömningen av vår ras var avklarad så plockade vi fram fikakorgen och stämde av resultatet. Två Ck, ett cert, en bir o bim valp hade vi med oss hem. Stämningen i tältet var uppåt, vad gör en och annan tvåa, när det iallafall går bra. Sen kom den där väntan igen, den som hör utställningarna till. I varje fall om man ska in i finalen. Idag var det en bra dag att vänta på För vi var ett gäng som drog hem till Agneta Lindström, kennel Conor's, för att kika på senaste valpkullen. Goda pajer och härliga valpar i en solbeströdd trädgård. Fniss och skratt och samtalsämnen som definitivt inte hör hemma att redovisas på en en kennelhemsida... ;-)

Tillbaks till finalerna. I de klasser wheaten var representerade fick vi placeringar i alla utom Bis:et. Jättekul för rasen. Men det som jag tyckte var absolut roligast var Ike's placering i valp-bis:et

Ja, trötta, solbrända, varma, mer eller mindre nöjda. Slutet är ändå alltid detsamma. Tältet ska ner, det finns ingen återvändo.